I juli så är det naturligt för en Malmöbo att åka till stranden, ibland bara till "Ribban" och ibland till Falsterbo. Fast i år så har det inte blivit varken det ena eller det andra.
Men i lördags så sken solen lite starkare än vad som varit vanligt de senaste veckorna över vårt sydliga landskap och då särskilt över den sydliga delen. Så bilen fick rulla ut på E6:an mot Falsterbo. Efter att ha parkerat vid campingplatsen, så traskade vi den halva kilometern över gamla skjutfältet, ner till stranden. Vinden gjorde sitt bästa för att få oss att vända, MEN har jag bestämt mej, så vänder jag INTE 🙂
Väl nere vid strandkanten, så förstod vi varför det varit så lätt att få parkeringsplats. Vi var visserligen inte helt ensamma - MEN det var jäkligt nära!
En ensam kite-surfare och några blåfrusna barn, var de enda som såg ut att trivas vid vattnet. De resterande 13, som masat sej ner, gömde sej i de härliga sanddynorna. Kite-surfaren for över vattnet i en hiskelig fart och ibland så lättade han oxå från nämnda vattenyta. Fast han var skicklig och fast han bokstavligen stod på näsan, så var han snabbt upp igen.
Själva strandremsan såg ut som om den sköljts ut i havet. För visst var där minst en 20-25 meter bred sandstrand från vattenbrynet och inåt land, till sandynorna började ! Nu var det på sin höjd 5-6 meter !
Med kombinationen vind och relativt låg temperatur, för att vara vid stranden, så stannade vi bara en kort stund. MEN under dessa två minuter hann jag med att plåta lite. Tog för säkerhets skull några bilder lite närmre parkeringen oxå 🙂
Klicka på vänstra bilden, så förstoras bilden och blir till ett bildspel
Bli först med att kommentera