Farfars pannlampa – från hans jobb som kolhuggare

Min farfar arbetade redan från unga år, i olika gruvor i och runt Höganäs. Dock var hans första ca 10 år i yrkeslivet jobbet som dräng. Från åtta årsåldern jobbade han som dräng, hos olika bönder. Med allt vad det innebar för en ung parvel. Sov gjord han i stallet, där väggarna bestod av tunna fuktiga träribbor…

Jag och min lillebror bodde, framförallt under sommarlovet, hos min farmor och farfar några veckor i stöten. Det var kul och lärorikt. Farfar brukade bl.a berätta om sin barndom, när vi satt ute i trädgården, i den lilla bersån med hammocken. Där var varmt och jag svettades i kortbyxor och linne. Men farfar njöt, klädd i långärmad undertröja, banlon-tröja och yllekofta, plus långkalsonger. Han njöt av värmen och förklarade det med att han frös alltid som barn och sen i gruvan…

Exakt hur gammal farfar var när han började i gruvan, vet jag inte. Men han bör ha varit i tidiga tjugo årsåldern. Han började jobba som kolhuggare. I trånga, kalla, fuktiga gångar, högg de ut stenkol. I små gångar som man bara kunde krypa i.
Helt mörka, endast upplysta av pannlampan…

Saxat från Höganäs Museum
“På gruvarbetarens mössa sitter en kraftig läderbit där ”göken”, pannlampan, ska fästas.
”Göken” var först en rovoljelampa, senare en karbidlampa och slutligen en batteridriven lampa.”

Med kolhackan, som min farfar Nils Gotthard, håller i handen, högg de ut stenkol ur de låga, trånga gruvgångarna. Ett slitigt och skitigt arbete, där svetten rann i ansiktet och på väggarna fukten.

Denna bild hittade jag i lådorna, när jag och hustrun gick igenom, det mina föräldrar lämnat efter sej. Texten under bilden har min far skrivit. Men vem som tog bilden vet jag tyvärr ej.

Jag har oxå sparat farfars inskrivningsbok till militären. Där har man vid mönstringen 1917, skrivit in honom som dräng. Detta är överstrukit senare och ändrat till Kolhuggare. Så något år efter 1917 jobbade han fortfarande som dräng. Detta innebär att han blev gruvarbetare, i tidiga tjugo årsåldern.
Under 1917-1918 gjorde farfar 250 dagar på 6:e kompaniet i Ljungbyhed, plus därefter ytterligare några månader på underbefälsskolan.
Så efter sin beväringstid, hade han blivit underbefäl och tyckte då förmodligen att han inte ville vara dräng längre. Plus att det nog lockade att lönen som gruvarbetare var högre.
Men detta berättade han aldrig om. Utan det är uppgifter som jag letat efter nu.

Farfar jobbade under resten av sitt liv för Höganäs bolaget. Förutom i Hyllinge, i flera andra olika gruvor runt Höganäs.
Han jobbade också senare i krossen. Där man separerade ut kolet, från stenbumlingarna man huggit i gruvan. Ett jobb som var enormt bullrigt och dammigt och som tyvärr förstörde både min farfars hörsel och gav honom stendamms-lunga. 

// Conny 

PS 
Tänk vad en fotografering av en gammal pryl, kan trigga igång!
Jag skulle bara fotografera av farfars gamla pannlampa. Men så hade Ingrid hittat farfars inskrivningsbok och sedan så….
Min hustru som håller på med släktforskning, har hjälpt mej att plocka fram fakta.
Bilderna på pannlampan och inskrivingsboken, är tagna i min lilla matbords-studio 


7 Comments

  1. Trevlig berättelse Conny och fint att du precis som jag ser värdet och bevarar berättelser och prylar från släkt och svunna tider!

    • Tack Göran,
      Det är mycket som man faktiskt inte bara har tänkt på, som poppar upp i bland. Som när man ska BARA fotografera en fin gammal pannlampa 🙂
      // Conny

  2. Hej Conny ,
    Det var en mycket intressant berättelse om hur det var i Sverige , Höganäs gruvorna
    och en mycket bra ljussatt Pannlampa som du fotograferade.
    Blixten på dig Conny.
    Ulf

  3. Very nice story and lovely photos. I especially like the old repairs on the lamp; what stories it could tell.

  4. Hej Conny, fin berättelse. Min farfar och morfar – min far och flera bröder var också gruvarbetare och bosatta i Hyllinge, dock var morfar smed vid gruvan och kallades för hackesmen. Jag laddade ned din bild på din farfar Nils med kamrat nere ifrån gruvan och jag hoppas att du inte misstycker till det – har sen tidigare inget foto nere ifrån gruvan. Själv har jag en del foton från Hyllinge och dess gruva och tegelbruken, jag har också skrivit lite historia om Hyllinge som finns på webbsidan https://minnen.se/tema/platser/9982

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*


 

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.